Just Like You

Jag försöker sortera mina tankar om min syn på förhållande.
Det är inte det lättaste och jag har försökt skriva detta inlägg ett x antal gånger nu utan att lyckas. Man nu får jag faktiskt ta tag i det. Det är trots allt genom att skriva som jag alltid lyckats tänka klart.
Jag vet inte var jag ska börja. Jag träffade N26 då jag hade bestämt mig för att satsa stenhårt på allt annat förutom förhållande. Jag gick på första daten helt utan förhoppningar om något annat än en trevlig pratstund.
Jag blev inte ens direkt intresserad. Jag tyckte mest att det var ett bra sätt att fördriva tiden med tills sommaren tar slut och livet startar om på riktigt igen.
Efter den andra daten var jag dock fast. Och sen dess har allt hänt för fort. Vi har redan hunnit med mycket och det är bara nu jag lyckats dra ner på tempot. Men jag är fortfarande förvirrad.
Mycket hände denna sommar och jag vet inte om det är alla dem händelserna eller om det är N26 som har förändrat mig.
Jag har blivit lugnare och seriösare på många plan. Jag har omprioriterat många saker och kan tacka nej till en rolig utgång som för ett år sedan hade lett till hemgång med kk eller one night stand för att istället orka gå upp dagen efter och träna.
Och jag vet inte vad jag tycker om denna nya sida av mig själv. Är det en deppig version av samma gamla jag eller en helt ny version av mig själv? Och var beror det på?
Jag har ingen aning. Förra helgen fick jag kommentaren "Nu känner jag igen dig igen! Där är du!" av en nära vän och jag hittade delvis tillbaka till den jag varit. Efter den händelsen har jag börjat fundera ännu mera på om mitt förhållande med N26 är rätt.
Jag har känslor för honom, det är iaf vad jag tror just nu. Men är det värt det? Är det värt rädslan om att bli sårad och att tappa bort sig själv?
Det kanske bara är så att jag idealiserat det livet jag levde för ett år sen? Att jag ser allt som var roligt men inte dem tråkiga ensamma kvällarna?
Jag saknar spänningen och att kunna spela någon annan.
Samtidigt har det blivit bättre med N26, jag har tagit mig tid att förklara för honom vissa sidor av mig själv och berättat lite mer i detalj vad jag ibland tänder på.
För första gången igår vågade han nästan ta stryptag på mig (han gjorde det lite smidigt så att det inte skulle vara så "obvious" att han äntligen vågade, han använde hela armen). Det var nog det bästa sexet på länge.
Jag vill inte ha hårda tag varje gång vi har sex, myssex kan vara så skönt ibland men jag behöver variation. Jag gillar att känna att varje gång är speciell och hatar det tråkiga "varje dag missionären i sängen".
Jag har fortfarande inte fått ordning på mina tankar... Men jag tror att jag kommer att stanna vid N26's sida ett tag till...
Vill ju veta vad jag kommer få i julklapp =P